Amaltea på Ängelholms bibliotek

 Jag har nämnt tidigare att jag arbetat på ett uppdrag för Ängelholms bibliotek, och här kommer äntligen ett inlägg med resultatet!

Jag åkte med min kära moder till Ängelholm och kollade in tavlan jag gjort för deras nya serieavdelning.
Det första vi möttes av när vi steg in på biblioteket var den nya serieavdelningen. Så häftigt och smart att sätta serierna längst fram i biblioteket. Det ser man inte så ofta!

Och så min tavla på Amaltea mitt i allt!
Det är extremt hedrande att få dekorera serieavdelningen hos dem. Verkligen en stor grej!

Jag gjorde Amaltea i skala 1:1 så att man kan ta foto bredvid Amaltea, hihi.

Dock upptäckte jag det saknades en del serier i avdelningen ... Var är all manga?
Inte ens Sword Princess Amaltea hittade jag (trots att hon dekorerar deras vägg).
Jag frågade bibliotekarien som pekade ut en plats längst in i biblioteket, bortanför barnböckerna ...

Ännu en av mina bilder, på display ovanpå bokhyllan till höger!

Nu vill jag inte låta gnällig, men med tanke på mitt tidigare inlägg om att manga behandlas styvmoderligt av kultur- och serieeliten så gör detta mig ledsen.
Jag förstår att det handlar om brist på yta, och att många av de mangaböcker som bibliotek väljer att köpa in är för unga läsare och på svenska (som jag förstår det är det krångligare att köpa in de som ges ut på engelska av amerikanska förlag) men med tanke på mangans popularitet är det otacksamt att placera dem längst in och längst bort i slitna gamla hyllor.
Och what's up med den blå städhinken liksom??
OBS! Läs tillägget nederst i blogginlägget.

Jag åker runt till olika bibliotek och ser allt från väldigt oengagerade serieavdelningen till rena serie-paradisen! Ett bra exempel som har jag skrivit om tidigare är Jönköpings bibliotek. De hade då serierna och mangan uppdelad efter barn, unga vuxna och vuxna.
Jag var på besök igen hos dem i onsdags för att hålla en mangakurs, och de är mitt i ombyggnaden av hela biblioteket. Hoppas verkligen att de kommer ge manga och serier en bra plats i den nya planlösningen...

Så detta blev en lite blandad upplevelse för min del. Yay för ny snygg serieavdelning, bu för särbehandling av manga!

Detta är inte första gången jag dekorerar en serieavdelning, faktiskt! Våren 2014 hängdes en diptyk av mig på väggen ovanför Lunds nyinvigda serieavdelning, och de hänger än idag:

Både de  i Lund och den i Ängelholm är digitalt målade och sedan tryckta på canvasduk. På så vis är verket inte lika känsligt som ett original hade varit.


TILLÄGG:
Efter detta blogginlägg publicerades fick jag reda på från en av bibliotekarierna på Ängelholms bibliotek att de planerade flytta dit mangan också, men att hyllorna är försenade och anländer först i  januari. Så då kommer allt vara löst! :D

✩ Tack för att du läste! ✩

Rapport från I Seriernas Värld och Comic Con Gamex

Det har varit lite tyst på bloggen ett tag, och det är som vanligt för att jag har jättemycket att göra. Som tur är det roliga saker! Så jag tänkte uppdatera här med lite konventsrapporter och i kommande blogginlägg om vad jag jobbar med för projekt nu.

Här kommer alltså mina rapporter från de sista två konventen jag åkte på i år:

I Seriernas Värld (24-25 okt 2015)

Denna Malmö-baserade barnseriemässa har jag besökt sedan 2005. Den hålls vanligen vartannat år men det har ryktats om att den ska bli årlig!

I år var jag precis som förra omgången med i juryn för deras barnserietävling. Det var riktigt kul att få vara med och välja ut vinnarna, och svårt var det! Så många duktiga serieskapare som skickade in och minst hälften av bidragen var redo att tryckas och ges ut, enligt mig. Så synd att vi inte har en barnserietidning som tar in korta barnserier som dessa...

Själva festivalen hölls på Malmö Stadsarkiv. Det var första gången där, vilket skapade en del utmaningar. Det var inte mycket plats, samt eftersom arkivet nyligen flyttat dit tror jag att folk hade svårt att hitta dit. Dessutom är det inte en naturlig plats för de yngre Malmöborna.

Vi i Nosebleed Studio hade såklart försäljningsbord. Här ser ni mig och vår nya medlem Elise Rosberg vid bordet:

Jag höll även ett föredrag om hur jag skapade Sword Princess Amaltea, samt en workshop i mangateckning, och det var så många unga duktiga tecknare som kom!
Speciellt med tanke på min senaste bloggpost så vill jag återigen påpeka: Mangaintresset är INTE dött.



Comic Con Gamex (30 okt - 1 nov 2015)

Veckan efter ISV var det höstlov, och jag packade väskan för min Stockholms-tripp!
Först hade jag en signering på Akademibokhandeln Ringen på onsdagen, såhär såg det ut:

Mitt i detta nu signerar @nataliasmanga böcker på #akademibokhandeln Ringen i Stockholm. Vi cyklade dit med fler böcker! Kom!

Ett foto publicerat av Kolik förlag (@kolikforlag) Okt 28, 2015 kl. 7:42 PDT

Efter det åkte Joakim och jag från Nosebleed Studio till Comic Con Gamex mässhall i Solna för att ställa i ordning vår monter. Vi hade inte fasligt mycket att ställa i ordning, men såhär såg montern ut på kvällen:

De tomma bokhållarna väntar på att få hålla upp våra böcker!

Dagen efter hade jag mangateckningsworkshop på TioTretton i Kulturhuset. Vanligen brukar jag ha workshops för max 20-30 deltagare, men eftersom Kulturhuset hade annonserat med den i tidningen så kom det över 50 (!!) sugna deltagare!
Och inte hade vi hjärta att säga nej, så de fick fylla hela rummet och såhär såg det ut:

Manga workshop med Natalia Batista!

Ett foto publicerat av TioTretton (@tiotretton) Okt 29, 2015 kl. 8:03 PDT

Här är en liten film som TioTretton gjorde när jag förklarade:

Mangaworkshop på gång med #nataliabatista 🙌🏽🙌🏽

Ett filmklipp publicerat av TioTretton (@tiotretton) Okt 29, 2015 kl. 8:23 PDT

På fredagen var Elise Rosberg också på plats och Comic Con Gamex kunde börja!

Wiiiiii!!!!

Jag glömde ta bild på hela vår monter under fredagen och lördagen men såhär såg vårt bord ut på söndagen:

Vid det laget hade alla 50 ex av Sword Princess Amaltea som jag hade med mig tagit slut! O_O
Jag borde verkligen tagit med fler!

Och så några bilder från resten av mässan:

Mässan i sig påminde väldigt mycket om New York Comic Con, som jag besökte 2012.
Vilket ju är ett bra betyg! :D

Många olika nördintressen på samma plats. Både LAN-stationer,
mangaprylar, Sci-fi-relaterade butiker, Artist Alley och mycket mer!
Man kunde ta dit hela familjen och alla kunde hitta
något de gillade – fantastiskt bra!

Såhär såg det ut uppifrån! Över 30 000 pers besökte CCG under helgen!

Och jag fick chansen att ta ett foto med cosplay-legenden YaYa Han.
Stort fan av hennes arbete med bl.a. Heroes of Cosplay, hoppas att
det kommer en ny säsong!

På Comic Con Gamex höll jag även samma föreläsning som på ISV, om hur jag skapade Sword Princess Amaltea, och det var ganska stort intresse! En del kom till och med fram efteråt och ville ha råd på det egna skapandet. Kul!
Jag hade också en signering i SF-bokhandelns monter och två liveteckningsevent, den ena i Namco Bandais monter och den andra i Illustratörscentrums monter. Även om det var en del teknikstrul i båda fallen (sladdar och kontakter som inte passade till min dator) så blev det av till slut. Dock fick jag rita i båda fallen med någon annans dator, vilket är som att försöka gå i någon annans skor, och om det är fel version av programmet är skorna dessutom fel storlek ... Testa det så vet ni, haha!

Helgen var i alla fall superkul, och jag fick möjligheten att träffa en del vänner jag inte annars ser så ofta eftersom vårt kära land är så avlångt.
Tack Tomas, Filip, Jenni och Frida för att jag fick sova hos er under min resa! \(^w^)/

✪ Och tack för att du läste! ✪

Svensk manga behandlas styvmoderligt av Seriesverige och kultursidorna

Lite sur, ursäkta bitter rant:

I senaste numret av Svenska Tecknares medlemstidning Tecknaren kan man läsa essän "Svenska seriers särdrag" av Monica Hellström. På tre sidor försöker hon beskriva de svenska seriernas influenser och unika drag. Hon har även med en historisk tillbakablick.
Men inte någonstans nämns manga. Svensktecknad manga. Suck...

Men visst, vi kan ju argumentera att det är som så att hon och många andra inte ser manga (svensktecknad manga) som något för vuxna, och även om titeln på hennes essä är missvisande så beskriver hon främst de svenska vuxenseriernas särart. Ett tragiskt men klassiskt exempel på fördomarna mot manga...

Så då förväntar man sig ju att svensktecknad manga ska nämnas i en artikel om barn- och ungdomsserier, eller hur?

Nej, så enkelt är det tyvärr inte i Seriesverige.

Läste precis GP:s artikel om "barnseriernas revansch". Inte ett enda ord om svensktecknad manga.

Jag börjar bli j*vligt trött på hur manga ställs i farstun varje gång det talas om serier i kultursammanhang. Speciellt svensktecknad manga.

Kom igen! En av de största barnserietävlingarna vi hade på 2000-talet var Mangatalangen 2006 och 2007 och den producerade många superduktiga tecknare. Varför vi inte ser alla dem utgivna är inte pga. kvalitén, utan helt enkelt för att FÖRLAGEN inte valde att plocka upp dessa tecknare.
För manga är inte coolt nog för dem.

Så de av oss som ville få uppmärksamhet fick kämpa oss till det. Åsa Ekström (Sayonara September)​ tjatade till sig en plats på Kartago. Likaså Yokaj Studio (Kick Off) på B. Wahlströms, som de sedan lade ner serien innan den var avslutad. Jag blev själv tillslut utgiven av Kabusa Böcker (efter flertalet nej från andra) med Mjau!. Carolina Ståhlberg, Kei Mak​, Jesper Nordqvist, Nosebleed Studio​ med flera har fått kämpa hårt för att komma dit vi kommit.
Hårdare än många andra. Våra serier har inte blivit hyllade och framhävda på kultursidorna som något underbart – trots att det är våra serier som barnen läser!

Och manga säljer! Svensk manga säljer! Och läses! Mjau! har till dags dato sålts i över 10 000 (!!!) exemplar. Sword Princess Amaltea har redan sålt över 5000 exemplar.  Det är extremt få barn- eller ungdomsserier som når dit, speciellt då de inte lyfts fram på kultursidorna så ofta, smekts med silkeshandskar av recensenter eller får presigefyllda nomineringar eller priser, samt allt för ofta UNDVIKS av krönikörer och journalister som ska sammanfatta "barnserierna av idag".

De köps, lånas och läses av en enkel anledning: BARN vill läsa MANGA.

Så jag blir återigen så enormt ledsen, uppgiven och irriterad när det ser ut såhär i en artikel om "svenska barnserier". Mjau! nämns inte ens med en liten rad i GP:s artikel, trots att den står i varenda biblioteks seriehyllor. Och manga är bara kort med i två bisatser, trots att du kan fråga barn i vilken grundskoleklass som helst och minst en eller två ungar är mangafrälsta. Och inget alls om svensk manga.

Men visst, kultureliten och serieeliten kan ljuga bort oss hur mycket ni än vill, vi tillhör ändå framtiden. Era barn kommer läsa våra serier. Det gör de redan, och älskar det.

Och snart är ni gamla och vi tar över.

 

Arg Ville är ARG.

Dessutom inget om webbserier, vilka barn och unga läser mycket av idag. Men jag antar att Matilda Källén (som skrivit artikeln) på GP:s och många andra som undviker detta helt inte själva pratar med barn och unga om deras serieläsande. 
Men det är ett helt annat problem.