Nu kommer jag skriva något som kanske kan ses som påhopp, men jag är sur och upprörd över ett hyckleri i Seriesverige och känner att jag måste göra detta.
Kanske har jag PMS. Vem vet. Men detta måste ut.
På facebook inleddes en diskussion för ett tag sedan av serietecknaren Frida Ulvegren, som nyss hade lyssnat på Liv Strömqvists sommarprat om mens. Liv berättade att en manlig kollega på en fest hade uttryckt att alla kvinnliga serieskapare skapar serier om mens, och det stämmer ju såklart inte. Tragiskt nog är mens ganska underrepresenterat i svenska serier.
I facebook-inlägget skrev Frida om sin första mens, och tråden fylldes snabbt av mensupplevelser och någon skrev även att de ville se Fridas berättelse som en serie.
Jag känner Frida, hon var faktiskt elev till mig när jag var lärare på Serieskolans Sommarkurs för fem år sedan och jag skrev såklart också en kommentar på hennes inlägg. Jag skrev "Det hade varit riktigt coolt med en antologi med serier av kvinnliga serieskapare som berättar om mens!" (typ). Serieskaparen Sara Olausson visade intresse i tråden, och taggade hennes (manlige) redaktör på Kartago, som svarade "Natalie och Sara, vi gör boken". (ja, felstavade mitt namn, men det är lugnt, jag är van).
Jag blev så glad! En bok om mens! Jag har faktiskt länge velat skriva om en egen mens-relaterad upplevelse som jag kände att jag behövde dela med mig av. Så jag inväntade glatt information eller inbjudan, eftersom jag lite antog att jag skulle få vara med. Jag är inte ett okänt namn i Seriesverige, gör serier för unga kvinnor, samt var den som kom med idén att göra en bok.
Men ingen hörde av sig. Så hörde jag talas om att boken var på gång. Jag kontaktade Sara och hon svarade att deadlinen var precis runt knuten, men att jag självklart fick skicka in om jag ville. Jag gjorde så, och så väntade jag.
Inget svar. Plötsligt släpptes listan över de som är med, och mitt namn var såklart inte med.
Jag funderade på varför. Jag skrev till Sara, ett lite sårat PM om att jag hade sett fram emot att vara med och tyckte att det var synd att jag inte fick det. Hon ursäktade sig och ursäktade att en del av marknadsföringen kring boken också suddat ut mig ur historien om bokens uppkomst.
Och nu till mitt problem. Mitt problem är inte att jag inte fick vara med. Mitt problem är att jag inte fick vara med för att den manlige redaktören bestämde. (Samma manlige redaktör refuserade f.ö. min Sword Princess Amaltea med argumentet "Manga säljer inte")
Det finns ett hyckleri med denna boken, Kvinnor ritar bara serier om mens. I t.ex. Aftonbladet framställs boken som en provokativ bok. Tyvärr är boken liksom allt annat i vårt samhälle styrt av patriarkatet, och väldigt bokstavligt talat i detta fallet.
Det var en man som bestämde vilken mens som skulle få visas. Väldigt provokativt, tycker jag, fast på fel sätt.
Detta leder oss vidare till en diskussion jag tycker vi måste ha i Seriesverige; bristen på kvinnor på redaktörs- och förläggarnivå. Detta är ett allvarligt jämställdhetsproblem och jag tycker att det oftast överskuggas av antalet kvinnliga serieskapare, som lätt kan göra att man tolkar branschen som jämställd. Precis som i musikindustrin kan det finnas massa coola Beyoncé och Lady Gaga men det påverkar tyvärr inte faktumet att ledningen är vit, medelålders och med penis.
Så. Nu tror jag att mitt PMS-tjat är klart. Låt mig avsluta med min egen mensserie, som alltså inte passade den manlige redaktörens smak. (högerklicka och öppna i ny flik om det inte går att läsa ordentligt)
Jag är fullt medveten om att jag troligen bränner en del av mina broar med denna text, men ibland måste man säga det som måste bli sagt och jag tar gärna den risken.
Tack för att ni läste.
TILLÄGG: Enligt en uppgift ska den manlige chefsredaktören inte ha varit del av urvalsprocessen, vilket jag dock inte fått bekräftat. Problemet med manlig dominans i industrin kvarstår dock, så jag tänker inte ändra min text ovan.
TILLÄGG 2: Efter att detta gick ut fick jag redan på att min serie kanske t.o.m. försvann i processen, dvs. att den inte ens blev refuserad. Problemet med manlig dominans i industrin kvarstår dock, så jag tänker inte ändra min text ovan.
TILLÄGG 3: Efter emailkorrespondans med den manlige redaktören fick jag det bekräftat att han medvetet inte varit en del av urvalsprocessen, och att varken han eller redaktören Sara kan minnas att de fick min serie. Jag skickade den per mail, och möjligen är detta ett tragiskt tekniskt fel som skapade oreda på så många sätt.
I mailkorrenspondansen framlade han att han tycker detta är en viktig debatt och föreslog vi borde se till att det blir ett panelsamtal på en av branschens mässor. Så även om detta med min serie visade sig vara ett pinsamt missförstånd så sådde det i alla fall ett frö till något nytt...
Problemet med manlig dominans i industrin kvarstår dock, så jag tänker inte ändra min text ovan.
