Jobb, fritid, jobb, fritid...

Alltid detta dilemma.

Som frilansare inser man ganska tidigt att man måste kunna inta flera olika roller i sitt arbete. Egenskaper som dessa roller bör ha är viktiga för att "företaget" (d.v.s. jag) ska kunna fungera och utvecklas.

Först o främst skaparen, denna ovärderliga diamant. Det är detta geni vars kunskaper och skicklighet som kommer sätta mat på bordet. Men skaparen kan även likställas med arbetaren. Den som får slita, arbeta övertid om så behövs och som jämt klagar på bristen på semester.

Därför behövs chefen. Slavdrivaren, överhuvudet, den som styr skeppet i rätt riktning, som kan ta stora beslut och som har visionerna för företaget. Det är chefen som hela tiden tittar på klockan, och frågar sig själv "Kan vi prestera mer per timme? Per minut?".

Liksom ekonomen, som även ska ha superkoll på allt vad gäller debet och kredit, fodringar och skulder. Ekonomen suckar hela tiden när papprena gås igenom, menar på vikten av effektivitet för att det ska vara ekonomiskt försvarbart att fortsätta företagets aktivitet.

Och sedan den självklare PR-konsulten. Professionell, säljande och listig, men samtidigt charmig, trevlig och lätt att tycka om... Puh! Inte lätt!

Ja, juste, och sedan alla dessa andra roller som man gärna får lära sig, i all hast, t.ex. jurist (avtalspråk är som kinesiska i början), layoutare, förläggare, stylist, hälsorådgivare, personlig tränare....

Så, min [halvretoriska] fråga är:
När tusan kan man få lite fritid?!

Jag tog mig lite fritid denna veckan, och såklart hopar sig arbetet, och vem är det som piskar på mig mest av alla att jobba? Vem är det som gnäller om att jag har mycket att göra och borde sitta o jobba?

Jag, såklart.


I alla fall, här är en bild jag gjorde till en vän förra månaden, på hans födelsedag.
En fanart av en karaktär från figurspelet Warhammer 40K, "Sister of silence".

Steg för steg.

Och nu, tillbaks till arbetsbordet med mej! *pisk pisk*

Intervju i Time Out Lisboa

Under min resa till Portugal för en vecka sedan blev jag intervjuad av Time Out Magazine i Lissabon. Deras gay-sektion (ja, de har en gay-sektion!) ville veta mer om "A song for Elise", samt "Only You", en 24 sidor lång shonen ai manga som jag fick publicerad 2008 av NCreatures, mina portugisiska kontakter.

Intervjun är tyvärr på portugisiska, men finns online här:

Time Out Lisboa - Gay

Den är även i tryck i deras tryckta upplaga som säljs i Portugal.

Det var mycket trevligt att bli intervjuad av Bruno Horta som gjorde artikeln. Han hade läst boken och sa att han faktiskt speciellt kollade sexscenen och såg om jag gjorde nått misstag, i och med att boken handlar om homosexuella män, vilket jag inte kan använda egna erfarenheter för att skriva. Han var nöjd, sa han.

Bye bye!

Rapport från Amadora BD

Tillbaka på svensk mark kan jag nu ge er en rapport från Sydeuropa, och den portugisiska seriefestivalen FIBDA (Festival Internacional de Banda Desenhada em Amadora - Internationella seriefestivalen i Amadora) - även kallad Amadora BD.

Jag blev rekommenderad av mina portugisiska kontakter NCreatures till festivalarrangörerna CNBDI, och tack vare den Svenska Ambassaden i Lissabon fick jag, och mina kollegor Yosh och Kajfa från Yokaj Studio, flyget betalt ner till festivalen.

Och nu övergår rapporten i bilder (...mestadels, i alla fall).

Planet på Kastrup på torsdagen. Det var runt 9 grader i Sverige när jag gav mig av.

Bra flygbolag serverar mat! Hör ni det, SAS?!

Väl framme i Portugal var det runt 18 grader på kvällen!
Värsta semestern!

På hotellet förenades jag med kollegorna från Yokaj Studio, som anlänt redan på onsdagen.
I foarjén blev det helt plötsligt värsta tecknarträffen, när tre kanadensiska proffs traskade in! Alla tre jobbar till vardags för amerikanska förlag, bl.a. Marvel och DC Comics, men gör sina egna serier genom samarbetet TX Comics.
Från vänster ser vi Kajfa, Ramón Pérez, Cameron Stewart, Karl Kerschl, Yosh och jag.
Fantastiska tecknare som blivit utgivna i en portugisisk antologi tillsammans, och därför var på plats för signering och deltog i utställningen på festivalen.

Hotellet var 4-stjärnigt och en välkomstchoklad låg på sängen!

NCreatures bjöd på middag på en typisk portugisisk restaurang/bar, och vi hann snacka jobb och fritid, vilket vi snabbt kunde konstatera att ingen vid bordet hade särskilt mycket av...

På fredagen bjöd först Svenska Ambassaden på lunch, och Yosh, Kajfa och jag fick chansen att visa upp lite av det vi producerat. De verkade imponerade när vi berättade om svensk manga och våra mål att få svensk kultur att förmedlas lika bra som japanerna gör i deras manga.

På kvällen blev det middag med de andra inbjudna internationella gästerna.
Mycket intressant! Träffade bl.a. den internationellt publicerade sydafrikanske barnboksillustratören Korky Paul, som blivit utgiven på svenska hos Bonnier Carlsen. En underbart social person som vi han diskutera både jobb och nöjen med, allt från avtal till fotboll!

På lördagen tog arrangörerna med oss på en busstripp till de fina trakterna runt Amadora och Lissabon. Här är Capo da Roca, den yttersta spetsen av fastlandet av Europa, innan Atlanten tar över (dvs. om man räknar bort England och Irland). Vackert!


Klipporna var så inspirerande! Jag satte mej och började skissa av dem, vilket förstås var en riktig kliché i detta sällskapet och sammanhanget!

Efter ännu en maffig måltid bar det av till festivalen.

Den bestod av en gigantisk utställning på ingångsplan, av den portugisiska seriemarknades historia och dess inhemska tecknare, samt bilder från bidrag till den serietävling de haft inför festivalen.

En del godingar. Klicka för att se större...

På det undre planet fortsatte festivalen med flertalet internationella och nationella utställningar, försäljning, signeringar och debatter. De två sistnämnda skedde främst på de tre helgerna, då de internationella och nationella tecknarna som utgjorde delar av utställningarna var inbjudna.

En av de internationella utställningarna uppmärksammade polska serieskapare, och jag blev verkligen imponerad! Här lite ur polsk historia, av Maciej Mazur.

Andra kreativa utställningar var t.ex. David Soares "Mucha", tecknad av Osvaldo Medina & Mario Freitas.

Originalsida ur boken.

Ännu en av de mindre utställningarna. "Rei" är ett seriealbum av portugiserna António Jorge Gonçalves och Rui Zink. Mycket intressant utställning där man får se hur tecknaren Zink arbetat i lager och inverterat och ändrat färg. Hela albumet går i samma rosa ton som på väggen.

Deras utställning innehöll en installation med animationer utifrån bilderna och berättelsen i albumet.

TX Comics, kanadensarna ni hittar på bild lite ovan, hade också varit kreativa.

Ännu en av utställarna, också portugis, som jag vill uppmärksamma här är Richardo Cabral, som nyligen kom ut med sin bok "Israel Sketchbook" på den portugisiska marknaden.

Exempel på hans skisser...

...som han färglägger digitalt. Fantastisk!

Sen så lite om det svenska bidraget!
Yosh och jag var en del av mangauställningen på FIBDA. Vi delade plats med några portugisiska mangatecknare, Evangellionoriginal och konst från animationselever från Japan. Väldigt bred och fin blandning av skisser, färgbilder och seriesidor, arrangerat av NCreatures.

Kajfa, Tche (en angolansk serietecknare som också var inbjuden gäst) och Yosh vid hennes konst.

Jag vid min konst.

Media ville självklart få sin bit av de tecknade svenskarna.

Vi deltog i debatter och höll workshops, signerade böcker och ritade bilder till folk. Fast detta skedde bara mellan måltiderna! Portugiser är bra på att utfodra sina gäster, och festivalarrangörerna gjorde ett fantastiskt jobb! Vi blev behandlade som kungligheter, med betald lunch och middag med efterrätt båda gångerna.

Halvvägs genom resan fick jag denna fina signering av en av tecknarna i den internationella gruppen, ingen mindre än François Boucq, som jag minns att jag läst på svenska när jag fick vuxenserietidningarna min mamma samlat på. En mycket glad och rolig person, som dessutom tecknade ner ovanstående bild på bara några minuter! Utan att skissa!!


Här är ett urval av mina kap. Mest på portugisiska eller franska, trots att jag inte behärskar någotdera... Men nu har jag i alla fall mer portugiser i hyllan, och bättre koll på de främsta portugisiska tecknarna!

Jag har inte tagit med allt vi gjorde och alla underbara människor vi träffade, mycket för att jag inte har fler bilder. Jag är inte lika bra på att ta foton som t.ex. Kajfa och Yosh var, så jag hänvisar gladeligen till deras blogg, där de även lagt upp en egen podcast, med intervjuer och rapporter från resan, väl värda att lyssna på!

Även om de inte kan svenska, så tackar jag festivalarrangörerna för allt, speciellt Lígia och Nelson som tog så väl hand om oss! Även stort tack till Svenska Ambassaden, som ordnade med flyget, tackar!

Efter att ha blivit behandlad som en rockstjärna i 5 dagar är det mycket lättare att återvända till arbetsbordet! :)

Hejhej!