Efter tips från kollegor på Seriestudion i Malmö (där jag sitter och arbetar nån dag i veckan) sökte jag Lunds Kommuns Kulturstipendium. Deras kriterier lät som klippta och skurna för mig - Lundaanknytning (studier, hemort, bott här), ung ålder (20-30 år) och i början av en lovande karriär. Så jag ansökte med ett fint brev med alla mina åstadkommanden hittills samt planer för framtiden.
Och jag blev en av fem som fick det!
Motiveringen lät:
"Uppvuxen och bosatt i Lund med ett betydande engagemang inom stadens kulturverksamhet för unga. Föreläser om manga och undervisar i mangateckning, bland annat i Mangakai Lund och på Serieskolan i Malmö där hon också har varit elev. Har sedan 2006 varit professionellt aktiv som illustratör och serieskapare på frilansbasis och har fått internationell uppmärksamhet för sina serier, inspirerade av de japanska mangaserierna."
Lustigt nog löd motiveringen som ovan, trots att jag inte nämnt Mangakai Lund alls i min ansökning. Jag fick förklaringen att fritidsledare på fritidsgården där Mangakai Lund är aktiv kan ha nämnt mig. Världen är bra liten, och goda kontakter betalar sig alltid!
Priset tog jag och de andra Kulturstipendiaterna emot på en tilställning den 10:e december i Stadshallen. Efterföljande middag med de kommunanställda och borgmästaren var intressant, ett helt annat sällskap än det jag vanligtvis umgås med!
Så nu lite om mitt jobb, stress, liv och allt annat som fått tiden att inte riktigt räcka till...
Jag sliter fortfarande med bok 1 av "Häxfolket". Det har inte varit en lätt tid, mycket nytt att anpassa mig till i detta samarbetet. Mina bilder var jag klar med redan i oktober, men fick lägga en månad på att rita om och förbättra för att det skulle passa ihop med text och så att alla skulle bli nöjda. Dock skedde en olycka, och precis innan jul får jag reda på att jag måste göra om den månadens arbete...
När jag hade torkat tårarna och rest mig igen fick jag kompensation och fram till nyår på mig att ändra allt igen. Detta har inneburit en del stress och press, men mest frustration (jag är evigt trött på att rita om, speciellt efter omarbetet med "Ein Lied für Elise" i sommras).
Puuuh...
Detta året kan verkligen sammanfattas med orden "Gör om, gör rätt".
Men! Snart ringer vi in det nya året! Må 2011 bli ett år av raska kliv frammåt, nu när jag står på tröskeln till min lovande framtida karriär.
Åh, vad jag längtar!
Och så lite från det häftiga nätet!
Awesome Internet presents:
(gå in på länken om du vill läsa mer underbara auto correct misstag XD)
Åh, så kul! GRATTIS Natalia! Och av mig får du titeln "Decenniets Arbetsnarkoman"! :)
ReplyDeleteStor Kram
Grattis till stipendiet, mycket välförtjänt! Ledsen att höra att du fått teckna om så mycket, men man får väl hoppas att det är jobbigast så här under första volymen, när allt ska falla på plats och så... Ser hur som helst fram emot att få se resultatet när boken kommer ut. Gott nytt år på dig!
ReplyDeleteOj, det blev fel inloggning. Det var jag (My) som skrev ovanstående. :)
ReplyDeleteFan att du inte bjöd mig på ceremonin, Natta! Att jag måste höra om allt från mamma! :/
ReplyDeleteGrattis i alla fall! :D
Och grattis till Dinahs titel! Du är väl förtjänt av den! ;)
//Catta
Jag har svårt att föreställa mig hur hemskt det måste vara att få reda på att allt ens slit var meningslöst och att man är tvungen att göra om det från början. Jag ser hur som helst fram mot att få se det färdiga resultatet som jag väntat på sen vi träffades på Meuw-con. Om du kommer och besöker SF-bokhandeln här i Stockholm för signering så kanske vi kan ses igen. Hoppas ändå du har haft en härlig jul trots allt trassel.
ReplyDeleteHaha, tack Dinah! Jopp, den skulle jag lätt kvalificera som! :D
ReplyDeleteVilken tur, för annars kulle jag ju behöva komma på en ny text på bloggens huvud.
Tack, My, jag kämpar på. Rita om är tråkigt men lärorikt. Problemet är att det är lite som att studera flera år till ett yrke; Man lär sig en massa men efter ett tag vill man bara ut på arbetsmarknaden och använda det man lärt sig!
FÖRLÅÅÅÅT, Catta!! Jag vet, jag är sämsta systern i hela världen... Jag vet inte varför jag inte sa nått tidigare... >_<
Men tack för gratulationerna!! :D
Kjaaaam!
Åh, gu va jag också längtar, Niclas! Det kommer vara skönt att se den på hyllan och få läsa recensionerna! Att jobba med en bok blir alltid så segt halvväg mot slutet, eftersom man behöver känna att man tar sig frammåt, vilket man mest känner när den väl släpps. Men jag lär mig, för varje ny bok jag gör blir jag bättre och bättre på att hålla energin uppe och orka mig igenom det.
Tack för alla kommentarerna!!
Underbart att folk läser och kommenterar, det är så härligt att få feedback. Det är ju därför man bloggar istället för att bara skriva dagbok, hahaha.
Hej Natalia!
ReplyDeleteGud vad roligt att du fick stipendiumet!
Det har du verkligen värd! Är sp glad för din skull! :D