(Klicka för större visning.)Det är coolt!
Jag har sett jobbet med Häxfolket mest som ett jobb, främst eftersom karaktärerna och miljöerna fortfarande känns lite främmande för mig. Även om det är jag som är tecknaren, känns det ofta som om jag helst vill scanna författarinnans hjärna.
Jag har inte arbetat såhär tidigare helt efter någon annans manus, och det är definitivt en utmaning! Kontrollen över karaktärerna och handlingen som man vanligtvis har som mangatecknare är inte där, och det är såklart lite frustrerande men samtidigt så spännande. Ena sekunden tror man att man lärt känna dem, för att de i nästa stund gör något helt oväntat. Lite som livet självt!
Dock ju mer jag kommer in i arbetet, desto mer hemmastadd blir jag i berättelsen. Det är fortfarande lite osäker mark, t.ex. när redaktören och författarinnan ber mig rita något och sedan ber mig ändra i efterhand. Jag känner mig lite som en lärling som om och om igen försöker tillfredsställa mästaren, men såklart gör misstag ibland. Men det är skönt! Jag lär mig massor!!
Annars då?
Tjaa, jag har varit lite off den senaste tiden, och därför inte orkat blogga.
Dels för att jag försöker träna och skulptera mig själv, och det dränerar en på energi.
Dels för att jag har försökt mejsla fram ett nytt koncept som jag kan utveckla men hela tiden ändrar mening om vilken väg jag bör ta i min karriär och vad mitt nästa steg bör vara.
Dels för att jag får smått ångest när jag börja dyka mer och mer ner i den globala mangascenen och hittar nya tecknare hela tiden som får svartsjukan att göra mig blind.
Samt att jag slöat sönder mina senaste veckor till den grad att min höjdpunkt på dagen är nått fånigt reality-tvprogram som jag följer...
Puuh~
Natalia är bara en människa... bara en människa...
Men! Tänkte börja med en ny grej här på bloggen!
Få saker jag samlar på, men en av dem är roliga bilder jag hittar på nätet (är nog inte ensam om det). Så jag tänkte börja med att avsluta mina blogginlägg med ett av mina finaste kap! Så...
The Awesome Internet presents:
Jag har sett jobbet med Häxfolket mest som ett jobb, främst eftersom karaktärerna och miljöerna fortfarande känns lite främmande för mig. Även om det är jag som är tecknaren, känns det ofta som om jag helst vill scanna författarinnans hjärna.
Jag har inte arbetat såhär tidigare helt efter någon annans manus, och det är definitivt en utmaning! Kontrollen över karaktärerna och handlingen som man vanligtvis har som mangatecknare är inte där, och det är såklart lite frustrerande men samtidigt så spännande. Ena sekunden tror man att man lärt känna dem, för att de i nästa stund gör något helt oväntat. Lite som livet självt!
Dock ju mer jag kommer in i arbetet, desto mer hemmastadd blir jag i berättelsen. Det är fortfarande lite osäker mark, t.ex. när redaktören och författarinnan ber mig rita något och sedan ber mig ändra i efterhand. Jag känner mig lite som en lärling som om och om igen försöker tillfredsställa mästaren, men såklart gör misstag ibland. Men det är skönt! Jag lär mig massor!!
Annars då?
Tjaa, jag har varit lite off den senaste tiden, och därför inte orkat blogga.
Dels för att jag försöker träna och skulptera mig själv, och det dränerar en på energi.
Dels för att jag har försökt mejsla fram ett nytt koncept som jag kan utveckla men hela tiden ändrar mening om vilken väg jag bör ta i min karriär och vad mitt nästa steg bör vara.
Dels för att jag får smått ångest när jag börja dyka mer och mer ner i den globala mangascenen och hittar nya tecknare hela tiden som får svartsjukan att göra mig blind.
Samt att jag slöat sönder mina senaste veckor till den grad att min höjdpunkt på dagen är nått fånigt reality-tvprogram som jag följer...
Puuh~
Natalia är bara en människa... bara en människa...
Men! Tänkte börja med en ny grej här på bloggen!
Få saker jag samlar på, men en av dem är roliga bilder jag hittar på nätet (är nog inte ensam om det). Så jag tänkte börja med att avsluta mina blogginlägg med ett av mina finaste kap! Så...
The Awesome Internet presents:
Heja häxfolket! Tycker den ser superfin ut!
ReplyDeleteDet är väl iof sant, nu är du klar med de flesta projekten du hade är du inte? vägskäl! Go international, säger jag. Nån måste göra det, nån måste va först! Men med svenska mangascenen som den är är det lite slöseri på talang att stanna och harva på när man (du) kan ta ditt jobb till ett helt nytt plan.
Kan dock relatera till svartsjukan, jag kan bli så deppig över hur usel jag är i jämförelse med andra tecknare att jag tänker jag är lyckligare i mitt lilla hål i den svenska kullen där jag kan gömma mig och leva på sporadisk bekäftelse.
Men det handlar ju inte bara om tecknandet i sig utan om helheten som sådan, och där tror jag verkligen dina serier står sig utan problem på den internationella banan. Dina serier är drivna, personliga och verkligen med en egen vinkel som är väldigt mycket värd. :D
/rant finished.
Glöm inte att ta betalt per ändring va ;D
ReplyDeleteHoppas yokaj studio är nöjda med att samarbeta med frikyrklige rikshomofoben dogge doggelito.
Åh, ni säger så bra saker båda två!!
ReplyDeleteÅsa, tack för ranten, jag blev tårögd i mina svartsjuke-blinda ögon. Och se! Tårarna rensade bort svartsjukan lite!
Ja, internationellt ska det bli!
För dig med, Åsa! Jag tycker du har utvecklats enormt sedan innan Japanvistelsen, och du är också redo för internationellt erkännande! Visst har du fått en del bekräftelse på hemmafronten, och jag förstår att det är lättare att stanna där, men samtidigt är det få som kommer få chansen internationellt på samma gång, så du MÅSTE vara en av dem! (Förlåt, känns som om jag får värmande tröst av dig, och återbetalar det med press o stress... FÖRLÅT!! ;_;)
Men verkligen, jag vill se dina serier internationellt med. Du ÄR redo.
Kolbeinn, du har rätt. Jag borde ta betalt för dem, men samtidigt vet jag att jag kommer få betalt först när böckerna är slutsålda och nytryck gjorda. Dvs. först då får jag veta om jag fick betalt för allt arbete eller inte. Allt beror på om de säljer eller inte, och det är i mitt intresse lika mycket som deras.
Och sen orkar jag inte bråka...
Hahaha, de måste också betala hyran. ;)
Kom bara ihåg att i slutändan är den enda anledningen till att jobba för bonniers är att de betalar bra. Jag är lite ställd över att de inte ens erbjudit dig ett förskott på sålda böcker. Men jag förstår att man inte orkar bråka, jag vet ärligt talat inte om jag skulle det själv om jag vore i din situtation. Kom bara ihåg att dina idéer väger tio gånger så mycket mer än deras, och att de borde känna sig hedrade att samarbeta med dig. De måste också betala hyran, men det är inte du som gör det åt dem ;D
ReplyDeleteRolgiua bilder från internet... oj.. jag samlar också på sådana... Det finns så mycket!
ReplyDeleteKolbeinn:
ReplyDeleteDe ger förskott, garantisumma på 50% (16 papp a-skatt), annars hade jag haft lite problem... Måste kunna hålla mig flytande tills utbetalningarna av de sålda böckerna görs.
Vet inte om mina idéer är så mycket mer värda... De har koll på marknaden på ett annat vis än jag har, och samarbeten som detta ger mig mer insikt och lärdomar i hur marknaden fungerar och vad man bör tänka på.
Steamboat Willie:
Japp, en av mina favoritsidor är engrish.com, den höjer alltid mitt humör om jag är nere. :D
16 per bo då, och det blir 4 stycken. Hoppas de säljer slut också!
ReplyDelete