God Jul och Gott Nytt År!!

Lite försenad God Jul på er alla!!
Här är årets julbild, ett samarbetet mellan mig och Emil Johansson, min pojkvän.

Här kommer en försenad julklapp: ett foto-inlägg! (Va generöst av mig... :D)

Först ett foto som jag tog hos Emil i hans gamla lägenhet innan vi flyttade ihop. Han hade fått en ny digitalkamera i födelsedagspresent, och den är riktigt bra! Denna bild tog jag alltså inte för att pika hans städning utan för att testa kameran. Jo, det är sant!!

Jag lade upp bilden i ganska stort format, så om någon vill plocka den som skrivbordsunderlägg så är det helt okej. Klicka på den så öppnas den i större format.

Det har snöat massor i år!
Skåne har varit vit hela november och december (bortsett från en veckas tö). Det har varit omöjligt att åka kollektivt, och man märker hur vi skåningar blir som sköldpaddor på rygg när man inte kan lita på busstiderna! 45 minuter i minusgrader i en dragig busskur är inte så mysigt...

Såhär ser det ut på går gård.

Julen tillbringade vi i Småland hos Emils familj, och åkte från släktingar till släktingar och åt och åt. Precis som man ska under julen! :D
Det var så trevligt och mysigt, alla var öppna och välkomnande och maten goood! Jag kände mig så bortskämd att få vara en del av det hela.

Kylan kom vi såklart inte undan från! De -10 graderna i Skåne kändes som Gran Canaria, i Småland var det som mest -20 och man fick istappar i näsan när man var ute.

Jag och Emil promenerade i kylan, och vår utandning skapade frost i håret!
Kaaaaaallt!!
Fast... Lite coolt också. Fattar ni? Coolt... XD

Mer bilder med Emils superkamera!
Jag och syrran ville ge foton i present till släkten, det var ett tag sedan vi gav dem foton på oss så det kunde vara kul att dokumentera ungdomen, så att säga.
Det blev riktigt snygga bilder!! Bilden nedan är bara lite uppljusad, inget mer. Ingen retuschering alls behövdes!

Och avslutningsvis en bild på....

HUVUDBJÖRNEN!!

Gott Nytt År 2011 på er alla!
Nu ska vi skåla i glasen och ringa in det nya året! *tar fram spritpennan och ringar in 2011 i kalendern*
Ses nästa år, allihopa!

Och så lite kul från den virituella världen:
The Awesome Internet presents:

Lunds Kommuns Kulturstipendium 2010

Ok, mer om varför jag är så seg på att skriva längre ner i detta inlägg, men först inläggets huvudämne:

Efter tips från kollegor på Seriestudion i Malmö (där jag sitter och arbetar nån dag i veckan) sökte jag Lunds Kommuns Kulturstipendium. Deras kriterier lät som klippta och skurna för mig - Lundaanknytning (studier, hemort, bott här), ung ålder (20-30 år) och i början av en lovande karriär. Så jag ansökte med ett fint brev med alla mina åstadkommanden hittills samt planer för framtiden.
Och jag blev en av fem som fick det!

Motiveringen lät:

"Uppvuxen och bosatt i Lund med ett betydande engagemang inom stadens kulturverksamhet för unga. Föreläser om manga och undervisar i mangateckning, bland annat i Mangakai Lund och på Serieskolan i Malmö där hon också har varit elev. Har sedan 2006 varit professionellt aktiv som illustratör och serieskapare på frilansbasis och har fått internationell uppmärksamhet för sina serier, inspirerade av de japanska mangaserierna."

Lustigt nog löd motiveringen som ovan, trots att jag inte nämnt Mangakai Lund alls i min ansökning. Jag fick förklaringen att fritidsledare på fritidsgården där Mangakai Lund är aktiv kan ha nämnt mig. Världen är bra liten, och goda kontakter betalar sig alltid!


Priset tog jag och de andra Kulturstipendiaterna emot på en tilställning den 10:e december i Stadshallen. Efterföljande middag med de kommunanställda och borgmästaren var intressant, ett helt annat sällskap än det jag vanligtvis umgås med!

Så nu lite om mitt jobb, stress, liv och allt annat som fått tiden att inte riktigt räcka till...

Jag sliter fortfarande med bok 1 av "Häxfolket". Det har inte varit en lätt tid, mycket nytt att anpassa mig till i detta samarbetet. Mina bilder var jag klar med redan i oktober, men fick lägga en månad på att rita om och förbättra för att det skulle passa ihop med text och så att alla skulle bli nöjda. Dock skedde en olycka, och precis innan jul får jag reda på att jag måste göra om den månadens arbete...
När jag hade torkat tårarna och rest mig igen fick jag kompensation och fram till nyår på mig att ändra allt igen. Detta har inneburit en del stress och press, men mest frustration (jag är evigt trött på att rita om, speciellt efter omarbetet med "Ein Lied für Elise" i sommras).
Puuuh...
Detta året kan verkligen sammanfattas med orden "Gör om, gör rätt".

Men! Snart ringer vi in det nya året! Må 2011 bli ett år av raska kliv frammåt, nu när jag står på tröskeln till min lovande framtida karriär.
Åh, vad jag längtar!

Och så lite från det häftiga nätet!
Awesome Internet presents:

(gå in på länken om du vill läsa mer underbara auto correct misstag XD)

Häxfolket i Bonniers Carlsens vårkatalog 2011

Nu är vårkatalogen för Bonnier Carlsens utgivning 2011 ute, och på sidan med böcker för 6-9 år hittar vi två mangaillustrerade böcker!

(Klicka för större visning.)

Det är coolt!
Jag har sett jobbet med Häxfolket mest som ett jobb, främst eftersom karaktärerna och miljöerna fortfarande känns lite främmande för mig. Även om det är jag som är tecknaren, känns det ofta som om jag helst vill scanna författarinnans hjärna.

Jag har inte arbetat såhär tidigare helt efter någon annans manus, och det är definitivt en utmaning! Kontrollen över karaktärerna och handlingen som man vanligtvis har som mangatecknare är inte där, och det är såklart lite frustrerande men samtidigt så spännande. Ena sekunden tror man att man lärt känna dem, för att de i nästa stund gör något helt oväntat. Lite som livet självt!

Dock ju mer jag kommer in i arbetet, desto mer hemmastadd blir jag i berättelsen. Det är fortfarande lite osäker mark, t.ex. när redaktören och författarinnan ber mig rita något och sedan ber mig ändra i efterhand. Jag känner mig lite som en lärling som om och om igen försöker tillfredsställa mästaren, men såklart gör misstag ibland. Men det är skönt! Jag lär mig massor!!

Annars då?
Tjaa, jag har varit lite off den senaste tiden, och därför inte orkat blogga.
Dels för att jag försöker träna och skulptera mig själv, och det dränerar en på energi.
Dels för att jag har försökt mejsla fram ett nytt koncept som jag kan utveckla men hela tiden ändrar mening om vilken väg jag bör ta i min karriär och vad mitt nästa steg bör vara.
Dels för att jag får smått ångest när jag börja dyka mer och mer ner i den globala mangascenen och hittar nya tecknare hela tiden som får svartsjukan att göra mig blind.
Samt att jag slöat sönder mina senaste veckor till den grad att min höjdpunkt på dagen är nått fånigt reality-tvprogram som jag följer...

Puuh~
Natalia är bara en människa... bara en människa...

Men! Tänkte börja med en ny grej här på bloggen!
Få saker jag samlar på, men en av dem är roliga bilder jag hittar på nätet (är nog inte ensam om det). Så jag tänkte börja med att avsluta mina blogginlägg med ett av mina finaste kap! Så...

The Awesome Internet presents:

En liten uppdatering...

Förlåt att jag inte skrivit på länge, jag skäms. Jag har ju en massa saker att berätta om!

Har inte hunnit eftersom jag arbetat med de sista ändringarna i bok 1 av barnboksserien "Häxfolket" av Jo Salmson som jag illustrerar. I början av boken ska det finnas med en karta, och detta är kartan i bok 1 som jag suttit och arbetat med.
Ctrl+C och Ctrl+V for the win! ;)

Klicka för att förstora

Jag minns att jag brukade göra fantasykartor som tonåring för skoj skull, en kompis till mig i 7:an inspirerade mig till det. Man kunde hitta på galna namn på regioner och städer och rita berg och vulkaner och hemliga vattenfall etc.
Kartan till bok 1 var en återblick till 13-åriga Natalias tecknarnöjen.

Ett år

För ett år sedan var jag för osocial för att gå på en fest. Jag bjöd istället hem en kille jag träffat på helgon. Han verkade trevlig, och vi hade planerat att laga sushi ihop.

Det blev mer än så.

Den 6:e var det ett år sedan jag och Emil lagade sushi ihop. Vi gjorde det igen i lördags, fast denna gången med rätt ris och inte halv tolv på natten. Sen såg vi klart filmen vi började se den där gången för ett år sedan. Guds stad. Min favoritfilm. Rekommenderas varmt.


Vi hann också passa på att vara lite nördiga! Här är en bild på den fina Warhammer-terrängen som vi också byggde ihop på lördagen.


Nu ligger den och torkar för vi spejade den idag. Ser framemot att drybrusha och dekorera den. Så stolt! Ett riktigt praktexemplar till centerpiece. Mer bilder kommer på den när den är klar.

Så mycket kärlek. Jag är hög, mätt och lycklig.

Swedish Comic Sin - utställning

Har inte skrivit på ett tag eftersom jobbet med Jo Salmsons "Häxfolket" tagit en del tid, men snart börjar bok ett bli helt färdig, och det är jättepirrigt! Den kommer först ut i bokhandlarna i vår dock, så det blir till att hålla sig...

Tid har också gått åt att arrangera den stundande utställningen av serierna från första Swedish Comic Sin-antologin!
Utställningen kommer äga rum mellan 4-21 november på Makeriet vid Möllevångstorget i Malmö, i samband med seriefestivalen AltCom.
Gå gärna in och kika på festivalens schema så att ni inte missar något intressant och spännande!


Utställningen kommer självklart ha ett vernissage, den 4:e november kl. 17-20. Det kommer bjudas på mingelgott och trevlig umgänge, och inte minst chansen att vara först med att se utställningen samt köpa ett exemplar av den heta antologin!
Klicka på bilden för att komma till utställningens Facebook-event:



Jag har också arbetat en del med nästa Swedish Comic Sin-bok. Bok nummer två har i skrivande stund hela 29 deltagare! Det är helt galet kul!
Vi har rullat igång processen, som inleddes med inlämning av koncept och synopsis från deltagarna. Efter ihopräknandet av allas uppskattade sidantal landade jag på någonstans runt 440 sidor (!!!) totalt! Det är helt galet kul det med!

Nu kan detta ju ändras, deltagarna har under hela projektet rätten att hoppa av eller avstå av olika anledningar (t.ex. tidsbrist) så sidantalet kan ändras. Men hur som helst kommer boken troligtvis bli ca dubbelt så tjock som förra boken! Så coolt!

Jag har mycket mer att blogga om, och ska försöka ta igen för förlorad tid inom kort.
Hoppas vi ses på vernissaget!

Rapport från Frankfurts Bokmässa

I helgen var jag som nämnt i Frankfurt och besökte Bokmässan.
Med skakiga ben och bultande hjärta satte jag mig på planet och gav mig av.

Väl på flygplatsen mötte min redaktör Alexandra upp mig och vi hann prata lite innan vi hämtade upp Natalie Wormsbecher som också kom med flyget, fast från Berlin. Bilresan till hotellet blev först lite awkward, men Natalie är en helt underbar tjej och snabbt var vi i samtal om mangatecknare, projekt och arbete! Hon arbetar för tillfället på sista kapitlet i femte och sista delen av hennes serie Life Tree's Guardian och det var mycket intressant att diskutera jobb och projekt med henne.

Fredagen på mässan bestod mestadels i att jag introducerades till de andra i Tokyopop-teamet, träffade Anike Hage som kom med tåget lite efter oss, och hann se mig runt lite i seriedelen av mässan. Det var väldigt stort och otroligt nervöst med alla nya ansikten och personer, men relativt lugnt jämfört med de andra dagarna...

Vincent, superkul kille från marknadsavdelningen på Tokyopop, visade mig runt lite och berättade om marknaden och dess aktörer, de andra förlagen och så. Mycket givande!


På lördagsmorgonen åkte teamet tidigt in, medan vi tre tecknare tog oss en timmes sovmorgon, eftersom signeringarna först började vid 11. På vägen in kom Anike på den smarta idéen att samla på referensbilder nu när man är i igång med kameran i hand, så promenaden mellan stationen och mässområdet tog nog 15 min extra för att vi gick runt och fotograferade hus och samlade texturer!

Mässans ingång. Ser så litet ut... Detta var alltså bara en av de 4-5 gigantiska byggnaderna där mässan hålls.

Tokyopops bås. Under lördagen och söndagen var det en väldig massa cosplayare på mässan, blandat med kostymklätt förlagsfolk och journalister. Intressant mix!

Ein Lied für Elise på hyllan i båset! Så häftigt!!

Under mässan delas även Sonderman-priset ut, det främsta serie-priset i Tyskland. Nomineringarna till årets manga var Naruto (av Masashi Kishimoto), Domicile (av Robert Labs), Personal Paradise (av Melaine Schober) och Zelda (av Akira Himegawa) och vinnaren blev den sistnämnda. Tokyopops förläggare Joachim Kaps tog emot priset för boken som ges ut av dem på den tyska marknaden.
Det häftiga var att det var två tyska mangor med i nomineringarna!

Sondermanpriset för bästa nykomling gick till förlaget Cross Cults Jacob av Benjamin Schreuder och Felix Mertikat. Jag bytte till mig en bok mot en bild till Bejamins syster. Hoppas hon gillade den!
Cross Cult-folket var väldigt trevliga. Deras utbud av allt möjligt nördigt från zombier till Star Trek och Aliens var främst amerikanska licensieringar, så Jakob blir deras första inhemska produktion. Att de fick pris var inte minst ett statement för marknaden att det är värt att satsa på inhemska skapare.


Hela helgen var smockfull med folk! Signeringarna välbesökta, även om jag som nykomling kände mig väldigt orutinerad... Men det lär man sig nog efter hand!

Söndagens panel "Europeiska mangatecknare - drömjobb eller mardröm" var mycket intressant! Mycket fokus på hur vi tre arbetar, men jag fick även en hel del frågor om just hur serieskolorna i Sverige funkar, vad jag lärde mig och även den komplexa frågan: Varför finns det hela 4 serieskolor men en så liten seriemarknad? (inte minst när det gäller manga i Sverige)
Jag kunde bara säga som det var; ingen i Sverige vågar satsa på inhemsk manga. Väldigt synd, för då kommer Sverige förlora sina bästa tecknare till utlandet.

Hela resan var fantastiskt givande. Inte bara fick jag chansen att lära känna det familjära Tokyopop-teamet och Natalie och Anike (två underbara personer som jag kände igen mig i) utan också se mangamarknadens magnitud där nere och möta läsarna. Det gav mig mycket pepp och insikter inför framtida projekt!

Har också upptäckt att Adlibris kommer ha Ein Lied für Elise till försäljning för 80 kr! Bevaka/köp den är:

Ein Lied für Elise - Adlibris

Puh, åter till arbetsbordet och dags att skapa!

Frankfurt Bokmässa i sikte

Nu är jag verkligen nervös.
Imorgon sitter jag på flygplanet till Tyskland, för att under helgen signera "Ein Lied für Elise" i Tokyopops monter på Frankfurt Bokmässa.
Frankfurts Bokmässa har anor tillbaka till 1500-talet och är den största i världen, om man ser till uppslutningen av förlag.

Mitt autografkort.

Förutom resan i sig, är jag riktigt pirrig inför signeringen. Jag kommer nämligen sitta mellan Annike Hage (Gothic Sport, Die Wolke) och Natalie Wormsbecher (Life Tree's Guardian). Jag är ett totalt fan av båda två, och att nu få sitta mellan dem under signeringen är som att injicera en hög dos nervositet och pirr i armvecket. Jag hoppas inte jag svimmar på plats!

Puuuh!

Ok, jag har en hel del saker att uppdatera på bloggen inom kort (läs: efter söndag):

• Fanart och cosplays
  
• Min senaste praktikant
• Swedish Comic Sin-utställning
• Maus-projektet
• Rapport från Internationella 24-timmarsserien
  
• Min Yaoi-artikel i senaste Bild &Bubbla
  
• Rapport från Frankfurt Bokmässa
  

Jag ser fram emot resan, dock. Det blir ett bra avslut på arbetet med skapandet av "Ein Lied für Elise" och starten av marknadsförandet.
Dessutom har jag uttryckt min nervositet till min redaktör, som garanterade mig att de kommer vara med mig under hela tiden, så jag behöver inte vara orolig. Skönt...

Hörs snart igen!

Detta är Naemi, min PRAO!

I en veckas tid har jag haft en PRAO-elev som heter Naemi och är 14 år.
Hon har varit superduktig!!

Inte nog med att hon på måndagen blev tvingad att leta upp en uppdragsgivare och hittade en, dessutom fick hon ett uppdrag och avslutade det! Wow, liksom!

Nu lämnar jag över till henne, så hon kan berätta lite om sig själv och sin serie:

~~~~~~ Naemi ~~~~~~

Tjena! :D

Jag heter Naemi och jag är 14 år. Eftersom jag tycker supermycket om att rita manga och vill bli serietecknare (och fotbollsproffs), så mejlade jag Natalia för att fråga om jag fick praoa hos henne. Det var rätt läskigt, men jag tyckte att hon verkade snäll (det är hon! :)) och så ritar hon så grymt bra.
Japp, så nu är jag glad att jag vågade fråga, för den här veckan har verkligen varit en av de bästa veckorna i mitt liv!!


Vissa ser ju praon nästan som ett lov, eftersom de inte får göra någonting... men så blev det inte för mig! :D
Eftersom jag älskar fotboll tyckte Natalia att jag skulle leta upp en fotbollstidning eller liknande och mejla dem och fråga om jag skulle kunna få göra en kort serie eller illustration till tidningen.

Efter att först ha ritat lite och kollat när Natalia ritade, så började jag kolla runt på internet för att se om jag kunde hitta något. Efter ett tag så hittade jag Marta Fotbollsmagasin och knåpade ihop ett mejl till dem (det var nervöst att skicka iväg). De tyckte det verkade kul och så kom den här lilla serien ovanför till! :) Tackar min lillebror för hjälp med idéen!

Så nu hoppas jag bara att de gillar den så att jag får se serien tryckt. Hade varit riktigt coolt!

Okej, det var allt från mig. Hoppas att ni gillar serien! :)

Engelsk blogg, PRAO och mentorskap

Mycket händer!

Jag har skaffat mig en engelsk blogg!

Ok, det låter som om jag är stolt, och lite är jag det, för jag har gått och fördröjt det ett tag nu.
Men nej jag borde inte vara stolt, för först satte jag mig och började knåpa på en hemsida. Efter nån dags slit insåg jag att det inte blir nån hemsida, för även om jag lärde mig göra en fin drop-down meny i CSS på en halv dag, så kommer min hemsida ändå inte duga. Den kommer vara fin, fast för 5 år sedan. Dagens hemsidedesign är så hightec att jag inser mina begränsningar, och bad i desperation min kompis på NCreatures (produktionsbolag i Portugal) att hjälpa mig. Han lovade ge mig nått när han har tid.
Så tills dess blev det en blogg. Yay!

Den är på engelska, för om mindre än en månad kommer min mana "Ein Lied für Elise" ut i Tyskland, och jag måste börja marknadsföra mig mer internationellt.

Men ingen fara, jag planerar fortfarande uppdatera denna bloggen lika ofta som tidigare, så var inte oroliga, hahaha.
Nä, skojar bara, jag ska bli bättre. En gång i månaden är pinsamt sällan, sorry.

Mer nyheter!

Först: Jag ska få två PRAO-elever! En i nästa vecka och en i vecka 39. Får se om de vågar gästskriva nått här på bloggen eller bidra med en bild eller så.
Det ska bli kul och spännande. Jag har varit privatlärare tidigare, men inte haft en praktikant. Tyvärr dricker jag inte kaffe, så jag får komma på nått annat som jag får be dem hämta åt mig lite då och då. :D
Skämta bara, de ska få rita.

För det andra: Jag är mentor!
Dels till min begåvade lillasyster Catarina Batista och dessutom till en fantastiskt duktig ung tecknare som heter Anna som jag träffade på konventet MeuwCon i Stockholm för en månad sedan. Jag ska se om jag kan berätta mer om henne senare.

Det var en liten uppdatering...
När det gäller mitt eget tecknande har det gått lite slött p.g.a. en seg förkylning de senaste 2 veckorna, men den börjar släppa nu och jag återfår livsenergin för varje dag!
Jag ritar på illustrationerna till barnboken "Häxfolket: De stulna barnen" av Jo Salmson som kommer ut på Bonnier Carlsens förlag i mars i vår, och har gjort ungefär 90% klart. Det är superkul, och bara för att jag inte kan hålla mig visar jag en liten sneak peek på en av bilderna:


Tack för att ni läser! :D

Hur jag blev "upptäckt"

Ouch, den titeln kan lätt ge mig divstämpeln.

Jag har fått frågan ett par gånger, så det är nog bäst om jag skriver om det här, och förklarar saker.

Jag förstår de som ställer frågan "Hur blev du upptäckt av ditt förlag?". Det är oftast aspirerande, drömmande unga tecknare som själva en dag vill ha ut sina serier på marknaden. Och det ÄR en bra idé att fråga en som tagit sig en lite längre bit på vägen hur man tar sig dit. Så att man inte går vilse när man själv ska göra det.

Ändå blir jag (pinsamt nog) rätt putt när folk ställer frågan. "Upptäckt"? Va?
Därför svarar jag klart och enkelt på frågan nu: Det blev jag inte.

Tänk vad enkelt det hade varit. Jag håller med, jag hade velat bli "upptäckt". Tänk om det stora förlaget hade snubblat över min hemsida på nätet, eller hittat mitt telefonnummer på eniro, så lätt det hade varit!
Men tyvärr, mina vänner, så lätt är det inte.

Men misströsta ej! Jag ska ge er ett recept som jag lovar kommer smaka toppen:


Natalias Framgångsmuffins
Ca 10-20 st

Du behöver:
7 dl Självförtroende
100 g Tekniskt kunnande
4 msk Disciplin
1 krm Hybris
1 dl Social kompetens

Gör såhär:
1. Blanda hälften av Självförtroendet med det Tekniska kunnandet och Diciplinen. Rör noga. Baka muffinsen i passande tid. Inte för länge, dock!
2. Vispa nu ihop resten av Självförtroendet med den Sociala kompetensen och Hybrisen till en fin glasyr och dekorera muffinsen med den. Kom ihåg att inte överdosera Hybrisen!
Skicka nu iväg dem för provsmakning!


Okej, jag ska tala lite mer i klarspråk. Man blir inte upptäckt. Man måste stånga sig blodig om och om igen för att nå igenom och få ut nått. (haha, mitt misslyckade försök till klarspråk)

Men kom ihåg en sak: varje "nej" göra dig starkare. Varje dröjande svar mer envis. Varje sneglande blick mer hoppfull. Och när väl det efterlängtade ja:et kommer, då...!
Då kommer du vara värd det, och redo för vad det innebär.

Så mitt tips är:
Rita en massa serier. Gör serier som har målgrupper (tänk på vem som ska läsa den) och kontakta tidningar och förlag som vänder sig till den målgruppen. Visa dina serier med självsäkerhet, men var beredd på kritik på ett "nej" (det gör det hela lättare). Ångra inget du skapar, för en dag kan du hitta rätt plats för just den serien.
Och ett sista tips... rita korta serier, i alla fall i början. Det är lättare att få ut en kort serie, och så kan du göra fler av dem.

Hoppas det blir mycket bakande hos er nu, och ibland kan det vara bra att gå vilse lite grann, för man kan hitta hemliga stigar som andra inte hittat... ^^

För er som vill veta om det är en bra idé att bli serietecknare, läs gärna också mitt inlägg om eget företagande som serietecknare.

"Ein Lied für Elise"

Ursäkta uppehållet.
Jag har både haft fullt upp med jobb, samt sedan tagit mig en välförtjänt semester i Småland hos min pojkväns mysiga familj! Våfflor i solsken, bygga med lego, läsa bok och spela episka brädspel (Twilight Imperium och Arkham Horror) har varit mina aktiviteter i de röda-med-vita-knutar-husens epicentrum.

Jobb som är gammalt och nu klart: "Ein Lied für Elise"

Smygtitt på omslagsbilden...

Så lyder den tyska titeln av "A song for Elise". Jag är ganska nöjd, den låter vacker, och anspelar ännu mer på Beethovens trudilutt. Hoppas hoppas hoppas bara att den faller tyska yaoi-fans i smaken!

Jag har alltså arbetat klart med uppdaterandet av serien, och nytt för denna utgåva är också 3 nya färgillustrationer och lite bonusmaterial.
Det har varit ofantligt lärorikt och kul att samarbeta med min redaktör Alex och huvudredaktören Joachim Kaps. Deras kritik och kommentarer har utvecklat mig, både som tecknare och som yrkesperson. En erfarenhet rikare, må jag säga!
Boken kommer till Frankfurt Bokmässa i oktober, och så gör även jag. Nervööös!!

Jobb som kommit in nyligen och som jag arbetar på nu: barnboksillustrationer till Jo Salmsons nya fantasyserie "Häxfolket" (Bonnier Carlsen).
Såhär i början har det mest bestått i att vi försökt mejsla fram karaktärernas utseende tillsammans. Det har varit mycket lärorikt, och sannolikt kommer mer av den sorten när vi väl börjar arbeta med illustrationerna. Spännande!!

Imorron blir det storstäd här hemma, tjo!

Rapport från Japanresan - del 4

Här kommer del fyra av fotorapporten från min Japanresa i mars, tillsammans med min syster Catarina och min vän Fanny.

Dag åtta åkte vi till ett badhus som hade japanska varma källor, så kallade Onsen. Badet hette Yunnsun och låg i Hakone, bland bergen. Det var en underbar upplevelse! De hade både inomhusbad olika teman (turkiskt hamam, grekiskt bad, dödahavsbad, finsk bastu etc.) och dessutom de varma källorna utomhus. Det var smått kallt och lite regnigt bland de dimmiga bergen, vilket var perfekta premisser för bad i varma källor! De hade olika teman även på dem, t.ex. vinkälla, kaffekälla, kolkälla, grönt te-källa, sakekälla... Detta var nog dem dagen som jag minns som underbarast från hela resan!

Dag nio åkte jag och Catarina själva till Fuji-Q High Lands, en attraktionspark nära berget Fuji. Med attraktioner som fått vara med i Guiness Rekordbok, var detta verkligen en upplevelse! Lååånga kötider, och korta öppettider resulterade i att vi bara hann åka två berg-o-dalbanor, men det var sååå värt det! Den ena hette ”Ee-janaika!” och kan ses åkandes HÄR.

Dag tio åkte vi på mer turistande i Tokyo. Först bar det av till Tokyo Tower. På vägen passerade vi ett tempel med en massa barnstenfigurer. Dessa är typiska i Japan, och är små skyddsandeliknande statyer. För att de inte ska frysa brukar äldre kvinnor sticka och sy kläder åt dem.

Här är tre coola tjejer under Tokyo Tower, ett av stans främsta landmärken.

Dag elva hade vi fått höra att en animemässa skulle hållas, så vi drog såklart dit! Totoro och Pikachu seglade stolt över oss medan vi rusade runt och sög i oss allt!

Tamagochi-animen är poppis i Japan och den söta maskoten fick Catarina att vilja ta en bild ihop med!

Stora robotar...!

…och söta animetjejer! Massa plastfigurer i varierande storlek!

Dag tolv hade vi shoppingrunda igen, tror jag... med tanke på hur mycket jag fick med mig hem...

Dag tretton var det den stora dagen!
Jag hade stämt träff med en redaktör för tidningen Ribon på Shueisha klockan 15.00. För att inte bli sena, såg vi till att var tre kvart för tidiga. Malin, min vän och tolk, hade beordrat oss att se propert klädda ut (inga ringar, piercingar eller synliga tatueringar), och på vägen dit tränade vi artighetsfraser! Så nervöst!

Redaktören bjöd oss oväntat på en rundtur på redaktionen, och fatta att vi var i sjunde himlen! Som på moln tassade vi fram mellan arbetsborden, där högar av kuvert (troligen med originalsidor från olika serier) låg. Jag fick träffa huvudredaktörern för Ribon som stolt visade några original från en av tidningens serier. Därefter tog den guidande redaktören oss till ett mötesrum och vi pratade i en timme eller två. Det mesta på japanska, men hon kunde även en del engelska, och ville träna sin engelska med fortsatt kontakt med mej! T.ex. genom att utveckla en serie tilsammans, som kanske kan övervägas för tidningen i framtiden...!!!

Jag trodde seriöst att jag dött och kommit till himlen!

Efter mötet firade vi med fika! Yay!

Dag fjorton packade vi och slappade och packade och slappade och städade. Det tog en väldig massa tid att packa ner alla mangaböckerna...

Wow, vilken resa! Detta var nog en av mitt livs mest inspirerande resor! Jag ville direkt hem och fortsätta rita och skapa mer serier, så tack, Japan!

Det kommer nog bli flera vändor dit i framtiden, det känner jag på mig.

Fotograferna under resan var: Fanny M Bystedt, Catarina Batista och jag.

Tack för att ni läste!

Rapport från Japanresan - del 3

Här kommer del tre av fotorapporten från min Japanresa i mars, tillsammans med min syster Catarina och min vän Fanny.

Dag fem drog vi på shoppingrunda till Harajuku (alternativmodets stadsdel). Jag gick loss bland galgarna! Spenderade säker några tusen på coola kläder i de butikerna, men kände ändå att jag borde shoppat mer, haha! Inte varje dag man är i Japan ju!

Ute i parken i Harajuku köpte vi lite tilltugg. Här dreglar jag över takoyaki, degbolar med bläckfiskbitar i, serverade med sås. Mums!
I parken hängde även en massa japanska 50-talsraggare med backslick och läderjackor och dansade bugg till Elvis. En kul syn, även om de mest verkade trötta på utlänningar med kameror.

På gångavstånd från Harajuku ligger Shinjuku dit vi sedan traskade. Där blev det gulliga leksaksbutiker för stora som små, t.ex. denna, Kiddy Land.

Jag och Fanny tog chansen att äta mumsiga japanska crepes med grädde, jordgubbar och chokladsås. Perfekt en blåsig men solig vårdag!

Dag sex bar det av till Kyoto! Tre timmar med snabbtåget Shinkansen (med Japan Rail Way Pass), och så var vi framme. Fanny ville se palatset, medan jag och Catarina vallfärdade till ett annat mål: Tenshi no Sato. Det är docktillverkaren VOLKS eget museum. Natalia är ju en liten flicka som tycker om att leka med dyra asiaktiska kulledsdockor.

Lyckliga jag framför ett altare där det precis innan vår ankomst hade vara dopceremoni för två dockor. De lyckliga ägarinnorna avlägsnade sig och vi tog bilder.

Catarina har ingen egen docka, men det märktes under besöket att det kliade i fingrarna på henne!

Förutom tre våningar med uställningar med dockor samt arrangemang där man kunde komma och fotografera sin docka, fanns det även en fantastisk trädgård bredvid, där man kunde posera sin docka och fota den. Mycket vackert!

På promenad i Kyoto hittade vi mer ”engrish”-skyltar, som vi först gapskrattade åt, sedan tog en bild av.

Vi hade bestämt träff med Fanny igen utanför Guldtemplet i Kyoto. Jag och Catarina poserade lite fyndigt...

Dag sju bar det iväg till Disney Sea. Vi fick tipset att åka dit och inte till Disney Land, eftersom Sea inte är lika barninriktat som Land.

Fanny och Catarina fångade Cruella de Ville och poserade! Hon var nästan den enda västerlänningen i skådespelarcrewet, vad vi såg.

I och med att det är en temapark var det klart att mycket tanke lagts på sceneriet. Ett panorama av den steampunkiga vulkandalen!
Dagen avslutades med regn, men vi hann åka typ 5 attraktioner (total kötid: ca 6-8 timmar). Som tur hängde vi kvar sent ändå, och hann se den fantastiska vatten-och-eld-showen!

Detta var dag fem, sex och sju. Mer i nästa rapport, bl.a. Animemässa och det stora mötet med redaktören på mangatidningen Ribon på Shueisha!

Fotograferna under resan var: Fanny M Bystedt, Catarina Batista och jag.

Rapport från Japanresan - del 2

Här kommer del två av fotorapporten från min Japanresa i mars, tillsammans med min syster Catarina och min vän Fanny.

Dag tre begav vi oss av på nya äventyr! Malin startade dagen med en ”to die for”-bulle typisk för Japan: Meron pan (melonbröd). Mmmmm!! Saknar dem!!

På vägen skulle Malin fråga poliserna om kartläsningshjälp (de är mycket hjälpsamma och har små bås lite här och var på gatorna). Jag och Catarina studerade efterlysningslapparna under tiden...

Vårt mål var den världskända animationsstudion Studio Ghiblis museum. Det var en fantastisk upplevelse, väldigt inspirerande och givande. Museet är väldigt barnanpassat, utan förlust för oss fantaster. Skisser och förklarande av deras traditionella animationsteknik blandades med interaktiva delar där man kunde veva fram skisser så att karaktärerna rörde sig och liknande. Slutligen såg vi en trailer för en kommande Ghibli-film, planerad till 2014 som handlade om möss som tävlade i sumo. Underbart!

Yay! Körsbärsblommningen hade redan kommit igång! Här är tre vackra blommor under ett av de rosa träden.

Yay! Körsbärsblommningen hade redan kommit igång! Här är tre vackra blommor under ett av de rosa träden.

På jakt efter ett matställe hittade vi en massa ”engrish”-skyltar (alltså texter som inte var rättöversatta eller som lät helt galna). Vi bestämde oss för att inte äta på ful-kaféet...

Vi hittade ett litet klassikt japanskt matställe på en av gågatorna. Jag tog ramen, med massa läckerheter från havet. Lycklig!

På kvällen drog vi till Shibuya(??) där Disney-butiken ligger. Alla snygga skyltar gjorde att man såg ut som en dum turist när man gick och med gapande mun längst gatorna.
Vi skulle nämligen köpa inträdesbiljetter till Disney Sea som ligger i bukten vid Tokyo.

Shibuya i nattskrud. Så oerhört lockande och förfriskt och samtidigt pirrigt och fylld med spänning. Nu ska vi festa!

Det bar av till en av de kända temarestaurangerna i stadsdelen. I Japan finns nått som kallas för nomihoudai. Det är supefest, där alla i sällskapet pungar upp 350-400 kr och får en trerättersmåltid och hur mycket drinkar man vill från nomihoudai-menyn. Det är ju skapat för klena japaner som klarar 2-3 drinkar, så vi fick en del höjda ögonbryn när vi beställde in sjätte och sjunde rundan!
Just denna baren/restaurangen hade alltså ett tema; fängelsehåla. Servitriserna var antingen sexiga polisbrudar som handklovade folk på artigt japanskt vis, eller fångar med kedjor mellan anklarna.
Det coolaste var att de en gång varannan timme släckte ner stället, körde sirener i högtalarna och skrek: ”Fångarna är lösa!”. In kommer Jason i tomtedräkt, eller en galen seriemördardoktor eller andra Halloween-typer och börjar rycka och slita i besökarna. Som vi skrattade! Tror den stackars japanen var mer rädd för oss utlänningar än vi var för honom...

Catarina blandar till en egen drink, hehehe!
Väldigt kreativ drinkmeny, måste jag säga! Antingen vad drycker självlysande i mörkret, eller så kom den i provrör osv.

Jag och Fanny fick syn på den största glassen någonsin i menyn, och beställde de omedelbart! Inte kunde vi ana att den var SÅHÄR STOR!

Dag fyra bar det iväg till Akihabara, teknik- och animenördarnas Mecca!
På vägen såg jag detta lilla tempel. Det kändes som en väldigt japansk grej, att ha religionen nära till hands. Allt från små träaltare till tempel av olika storlekar. Det kan vara för att shintoismen, som mer berör traditioner och förfäder än gudar och förordningar, bygger på att man ska kunna be för stora som små saker. Man ska kunna gå till ett tempel innan provet, affärsmötet eller läkarbesöket, för att be om lycka och tur.

Detta fanns det massor av i butikerna i Akihabara; vending machines. Allt från figurer till nyckelringar kunde man skruva fram, med sina favortkaraktärer från kända mangor och animeserier.

En av mangabutikerna, vi fastnade ofta i dem. Det fanns sååå myyycket seeerieeer!

En av nördfenomenen: sexig mangaflicka på en snuttekudde, perfekt för den ensamme nörden.
Det kanske passar här att lägga in en liten kul länk.

Det var dyrt och trångt på Akihabaras matställen, men vi hittade ett perfekt ställe i en källare som serverade goda japanska rätter för under 50-lappen! Det är värt att leta ibland.

På kvällen följde vi med ut med ett gäng svenskar som också bodde på gästhuset. Nomihoudai igen! Och fatta vilken lyxig mat, och så mycket att man storknade, trots att vi var 10 pers!

På väg ut snubblande vi nästan över denna mastodontbil! En liten notering: min syster är bara 1,62!

Detta var dag tre och fyra. Mer i nästa rapport, bl.a. Harajuku, Kyoto och annat skoj.

Fotograferna under resan var: Fanny M Bystedt, Catarina Batista och jag.